|
Hur skall din kajak se ut?
|
Det är mycket att tänka på när man jämför kajaker och letar efter den som man själv skall bli kompis med. Här har vi listat några faktorer som vi tycker är viktiga
![]() |
![]() |
|
Egenskap:
|
Vad vi tycker: |
|
Längd
|
Kajakens längd är ett viktigt mått. Den som
oftast anges är totallängden, och den har du mest nytta
av för att se om kajaken går in i garaget. Det som avgör
båtens egenskap i vattnet är i huvudsak vattenlinjelängden.
En lång vattenlinjelängd ger kajaken en potentiell hög fart
(sänkt vågbildningsmotstånd) , men gör den lite tyngre
att paddla i låga farter (större våt yta). Är man
en stark paddlare kan man dra nytta av den långa längden (vattenlinjelängd
> 5 meter). Läs vad en av våra
medlemmar kommit fram till när det gäller kajaklängd! En lång kajak ger också bättre kursstabilitet och kan röra sig lugnare i vågor. |
|
Bredd
|
Bredden har tillsammans med nollspantet ett mycket stort inflytande på kajakens stabilitet. En bredare (totalbredd > 58cm) kajak är väsentligt stabilare än en smal (totalbredd < 54). En smal är något lite mer lättdriven i höga farter. |
|
Nollspant
|
Nollspantet är skrovets tvärsnittsform på
det bredaste stället. Det är utslagsgivande för kajakens
skrovform och dess stabilitetsegenskaper. Nollspantets form brukar vara
en kombination av rund, flat och V-format. En flatbottnad kajak har en stor initialstyvhet (kajakens stabilitet vid små lutningar), vilket känns tryggt för nybörjare. En lite rundare form ger istället en god slutstyvhet (stabilitet vid stora lutningar) vilket föredras av erfarna padllare. Den blir också lite snabbare tack vare mindre våt yta (tävlingskajaker är nästan helt runda i botten). V-formade bottnar ger hög kursstabilitet. |
|
Volym
|
Kajakens volym är en viktig detalj för att bedömma
hur mycket last du kan få med. En stor paddlare trivs ofta i en kajak
med stor volym, och tvärtom. Ofta anges volymen även på
packutrymmena. Även fördelningen av kajakens volym är av vikt. Traditionellt har engelska kajaker mycket lite volym i ändskeppen (låg prismatisk koefficient), i kombination med ganska höga uppsvängda stävar. Detta ger en mjuk gång i vågor, men en kajak som är tyngre att paddla i höga farter och som får högre vindmotstånd. |
|
Språng
|
Med språng avses köllinjens kurvatur (kalla 'rocker'
på engelska). Det som främst avgörs av kajakens språng
är dess kursstabilitet. En kajak med rak köllinje blir
mycket kursstabil, och ganska svårsvängd. Med en svängd
köllinje blir det betydligt lättare att ändra kurs, men svårare
att paddla rakt! Här måste man fråga sig hur man själv paddlar. Är det oftast rakt fram stora sträckor (kursstabil), eller paddlar du helst nära strandlinjen runt stenar etc (Lättsvängd). |
|
Däcket
|
Kajakens däck skall vara försett med beslag och däckslinor. Linorna skall finnas för att ha något att hålla sig i om man skulle kapsejsa och hamna i vattnet. Däcket bör inte vara för högt eftersom det bidrar till kajakens vindfång. Formen bör inte vara platt, ett välvt däck blir både starkare och vatten rinner av fortare. Ett lågt däck precis bakom sittbrunnen gör det enklare att utföra eskimorollen. Ett högt däck en bit fram kan behövas om du har stora fötter, provsitt kajaken med skor! |
|
Sittbrunn
|
Stor eller liten? Det är rätt mycket en smakfråga. En
stor sittbrunn gör det enklare att komma i och ur (Man kan lyfta
i benen efter att man satt sig ner), men en liten sittbrunn ger en bättre
kontakt med kajaken och gör eskimorollen betydligt enklare. Ytterligare en aspekt är sittbrunnens volym; en liten volym gör kajaken säkrare om den vattenfylls. Läs artikeln "A Kayak Flooding Experiment"! |
|
Vikt
|
Kajakens vikt är kanske inte det viktigaste, men fordrar ändå en kommentar. När man paddlar en lastad kajak på en helg eller vecko tur så spelar några kilon i kajakens egenvikt inte så stor roll. Men paddlar man ofta med sin kajak tom, och med många lyft i/ur vattnet så kan det vara lönt att jämföra vikter. En lätt kajak blir roligare att paddla och de sista kilona känns definitivt då man ensam skall lasta en kajak på biltaket. En kajak som är tung ute i ändarna rör sig betydligt sämre i sjön, tänk på det när du lastar kajaken nästa gång! En del tillverkare gör samma kajakmodell i olika materialval. Kolfiber och/eller kevlar gör att vikten blir lägre, men priset en bra bit högre. |
|
Färg
|
Välj kajakens färg så att du blir glad, (en vacker båt är ju en bra båt) men tänk på att den skall synas på havet. Att bli påkörd av någon fritidsbåt är en verklig risk! Tänk också på att mörka färger kan bli mycket varma i solen, något som påverkar plast materialet negativt. Repor syns också mindre på ljusa färger. |
|
Roder
skädda |
Detta är en evig fråga som inte tycks ha ett svar. Skäddan gör det genom att förändra kajakens lateralplan (Hur skrovet ser ut från sidan). Genom att justera skäddan upp och ner kan man få balans så att kajaken inte svänger år något håll av sig själv. Att ändra kurs får man däremot göra med paddeln. Rodret används för både kurshållning enligt
ovan, men också för att ändra kurs. Det gör paddlingen
lite bekvämare och kan i en del fall vara energibesparande. Se dock
upp med dåligt balanserade (=felkonstruerade) kajaker med roder,
som blir näst intill omöjliga att paddla utan roder i vind.
Det händer att roder går sönder! Provpaddla kajaken med
rodret uppfällt. Vilket skall man välja? Det hela är något av en religionsfråga inom paddelkretsar. I england används nästan uteslutande skädda, medans roder blivit mycket populärt i sverige. Läs också en bra text av Australiensaren P.Carter: "Going Straight: a few thoughts". |
De flesta böcker om havspaddling tar upp dessa aspekterna. Läs på innan du köper! Men glöm inte det allra viktigaste: PROVA! Hyr och prova så många modeller du kan hitta. Bara det ger den verkliga erfarenheten du behöver för att välja den kajaken som passar dig bäst!