Ett motiv att själv bygga sin kajak kan vara att man inte hittar rätt modell på marknaden. Kajaken skall både passa ens egna mått, och också passa bra till den typ av paddling just du sysslar med. Första problemet är då att fixa ihop en ritning.

• Enklast är att köpa en ritning, som man sedan ändrar lite i om man tycker det behövs. Att göra kajaken kortare / längre är busenkelt, bara minska / öka avståndet mellan mallarna lite. Att ändra bredd / höjd eller form är också möjligt med inte alltför stora arbetsinsatser eller risker.
• En variant är att malla av en kajak som fungerar hyffsat, och sedan göra smärre ändringar. OBS! kom ihåg att kopiering inte är lagligt. Se till att du bara bygger en kajak till dig själv (Ingen serie!)
• Det finns idag ett flertal datorprogram för att rita båtar. Även speciella program för kajaker finns. En del går att finna på Internet (freeware/shareware). Datorn ger fördelen att man kan utföra beräkningar på skrovet också.
• Att handrita en kajak på traditionellt vis är svårt! En möjlighet är att bygga en skalamodell som sedan sågas i sektioner som förstoras och utgör mallar.

Läs våra kommentarer när det gäller några basala kajak egenskaper!

Vid låga farter är det främst skrovets våta yta som ger upphov till så kallat friktionsmotstånd. Att rita en kajak som är lättdriven här handlar alltså om att minimera den våta ytan.
Men vid lite högre farter växer det som kallas vågbildningsmotståndet. Det växer dessutom fort (då man uppnår båtens skrovfart), och vid en viss hastighet går det om friktionsmotståndet. Det totala motståndet som kajaken upplever är summan av dessa två. Vågbildningsmotståndet är främst beroende av kajakens längd (som påverkar skrovfarten). En längre kajak ger ett lägre vågbildningsmotstånd, och alltså en mer lättdriven kajak i höga farter. Dock ökar också den våta ytan då man gör kajaken längre.
Detta innebär att man för en given framdrivande kraft (= din styrka) kan hitta en optimal kajaklängd (Obs! vattenlinjelängd) som ger det minsta motståndet, uppdelat på friktions- och vågbildningsmotstånd.

Ett användbart verktyg här är ett datorprogram där man kan beräkna, eller iallafall uppskatta, dessa motstånd utifrån en skrovritning. Ett sätt är att använda en uppsättning empiriska formler framtagna för kajaker, kallade KAPER. Dessa används bla. av tidningen Sea Kayaker när de jämför olika kajaker.

Nedan syns en motståndsberäkning gjord för kajaken som visas i ritningen ovan. Man ser tydligt hur snabbt vågbildningsmotståndet växer vid 5 knop (här kallat 'Residual'). I det här fallet var målet att ta fram en kajak som är lättdriven i förhållandevis höga farter för en havskajak, 4-4.5 knop.

Läsa mer:

En av GKFs medlemmar tycker till; Myten om snabba kajaker...

Björn Thomassons bok 'Kanotboken' innehåller en hel del intressant om kajakkonstruktion/bygge.Titta också på Friedel design, här finns massa intressant! För att gå verkligt djupt i ämnet skall man ta en djupdykning i John Winters material. Han ligger bakom Kaper formlerna, och har skrivit en bra bok: 'The shape of the canoe' (varav det mesta tycks finnas på internet: The Shape of the Canoe.

Flera programvaror finns tillgängliga på internet. För den lite mer vetenskapligt intresserade så är L. Lazauskas hemsida ett guldkorn (Sannt beräknat skrovmotsånd för kajaker och roddbåtar).Han har ett program (Michlet hull resistance calculation) som beräknar skrovmotstånd matematiskt. För att rita skrov med hårda slag finns bla. Hull designer från Carlsson Design.